Att stå på egna ben

Igår hade A sin dagiskompis M på besök. Jag hämtade dem bägge på dagiset klockan två och lyckades valla hem den lilla flocken. Det var första gången som A tagit hem en kompis på det här sättet (dvs utan att kompisen har någon förälder med sig). Och det var nog första gången för M också (utan medföljande förälder). M har nyss fyllt 3 år och är "stor kille" nu, enligt honom själv.

De två pojkarna var mycket glada och upplivade och hade pratat om den kommande händelsen under hela dagen på dagis. Och det blev väldigt lyckat! Först ville de leka inne med A:s alla leksaker - och jag lät dem vara inne trots det vackra vädret. Jag ville inte lägga mig i, jag ville att de skulle få leka och vara barn. Sen bjöd jag dem på fika och då fick de sitta vid A:s lilla barnmöbel ute i skuggan av äppelträdet. Och A fick glädje av sin lilla barnservis som han nyss fått i present. Så där satt de två pojkarna och kände sig stora - och de hade det väldigt bra tillsammans.

Lilla a var däremot inte lika förtjust. Han var mycket avundsjuk och kanske lite svartsjuk också. I rena frustrationen tog han plötsligt ett utvecklingssprång - och ställde sig upp på egna ben med egen kraft. Och sedan dess har han fortsatt med det. Från och med nu kan han ställa sig upp (genom att ta stöd med sina händer). Som belöning för väl utfört dressyrtrick fick han en stor bananbit - och blev rätt så nöjd.

/Calle

Pappor gör saker tillsammans

Föräldraledigheten har blivit annorlunda. Jag har träffat andra föräldralediga pappor som jag har börjat umgås med - tillsammans med respektive barn, förstås. Jättekul!

Ett år med lilla a

För ett år sedan kom en ny medlem till familjen.

Tiden går. Tänk att han har varit hos oss ett helt år!

Den relativt stora bebisen har vuxit och blivit en ettåring, en liten kille med personlighet och humör.

Vi älskar dig, lilla a.

Och grattis på födelsedagen!

Stjärnornas krig

Den senaste tiden har Stjärnornas krig (Star Wars) varit det kanske mest spännande och viktiga som finns, enligt A. Med andra ord så har Blixten McQueen (och senare Eric Saade) förlorat i popularitet. Nu är det Stjärnornas krig det som gäller. ("Tjuv och polis"-lekar, samt fiske är dock fortfarande starka sidointressen.)

(Notera även den mycket Star Wars-aktiga interiören i bakgrunden!)

Grunden till denna fascination är det nog jag som är skyldig till. Jag gillade Star Wars när jag var liten och när jag vid något tillfälle berättade för A om Stjärnornas krig så tyckte han att det lät väldigt spännande - och så märkte han säkert att jag också tyckte att det var spännande och roligt att prata om det. ("Förstärkning genom förälders undermedvetna reaktion")

Mer bränsle på Star Wars-elden blev det när mormor och morfar försåg A med följande fantastiska mundering (masken uppfälld) :

Och så har vi gjort en egen Star Wars-film också, där hela familjen är med. Kolla själv, den är riktigt kul (särskilt för beundrare av Star Wars, eller av familjen ;-)

Klicka här för att se filmen

4-åringar kan verkligen snöa in på ett enda intresse in absurdum. Förälderns roll blir att försöka visa på att det finns annat här i världen också. Och det var skönt att se att på väg till dagis idag så "var" vi inte ett Star Wars-rymdskepp utan en åkgräsklippare!

/C

Sista konstfredagen den här terminen

Och så tänder vi på raketen med eldpennan!!!

Så söt...

...att jag vill äta upp honom! Själv äter han helst sandkakor.

Full fart på Bamsegympan

Det var terminsavslutning på Bamsegympan vilket innebar att även syskon fick vara med. Och det gjorde både stora och lilla a väldigt uppspelta. Båda två for omkring utan hejd. Det var väldigt roligt att se.

Bamsegympan har varit bra för stora a. Han var lite tveksam i början (inför den nya situationen och nya personerna), men han gillar verkligen att röra på sig. Det är ju riktig redskapsgymnastik det handlar om så det erbjuds många spännande sätt att aktivera sig på; klättra, springa, gå balansgång, rulla, kasta, hoppa och ramla...

Vi hoppas att det blir fortsättning i höst. Det är bra med fysisk träning för barn i form av lek och dans och roliga aktiviteter; redskapsgymnastiken tränar styrka, kondition, smidighet, spänst och balans...

Det här leder tankarna till vilket ansvar man har som förälder när det gäller aktiviteter för barnen. Jag ägnade mig inte åt särskilt mycket fysiska aktiviteter när jag var barn, det intresserade mig inte. Alltså fanns det en viss tröskel för mig att komma över i början av denna termin, det var inte helt naturligt för mig att skicka mitt eget barn på fysisk aktivitet. Jag visste förstås, rent teoretiskt, att det är bra för barn att röra på sig. Men i praktiken så hade jag inte något driv att göra verklighet av det. Tur att min fru har egna goda erfarenheter av gymnastik så att hon drev på. Bamsegympan var väldigt bra för stora A. Och för mig också!