Julmys

Riktiga verktyg! Hurra. Äntligen kan jag laga vårt hus ordentligt!!!

Hurra! Jag har fått en lego star wars modell i mitt paket. Tack snälla stora A!
:-)

Mamma, jag vill inte pussas.

Vad kan det vara i paketet?

I väntan på jullunch. (Och tomten så klart. Tänk att han aldrig kommer...)

Hela familjen!

Stora A är julgransdesigner. Han vet hur glitter ska hängas!

God fortsättning och kramar från oss alla!!!

Luciafirande på dagis - både skratt och gråt

Det är Lucia idag och det betyder förstås luciafirande på dagis. Och som vanligt ägde firandet rum inne på dansbanan. Minst sagt kylslaget! Först samlas alla barnen och personalen inne i det runda gröna huset och föräldrarna står utanför i gryningsljuset och fryser. Sedan släpps de anhöriga in och väller fram bland bänkarna för att få sittplatser så nära scenen som möjligt. Och där står barnen och är bedårande söta och gulliga. Sedan börjar programmet med sång och ramsor. Och efter det fika familjevis.

I år var första gången som A verkligen såg fram mot luciafirandet. Han gladde sig stort åt att han skulle få vara pepparkaksgubbe precis som ett par av hans kompisar. Lilla a var dock helt oförberedd på vad som komma skulle. Han förstod inte alls varför han skulle sitta i en mörklagd främmande lokal bland en massa utklädda barn och inte få komma ner till mamma och pappa som han kunde se sitta där så nära men ändå så långt borta. Det blev stortjut. Ända tills han fick komma ner och sitta i mammas knä. Då blev han lugn och ganska nöjd. Riktigt glad och storförtjust blev han lite senare - när det goda fikat med julgodis dukades fram.

Men som sagt, Stora A var väldigt nöjd - och stolt eftersom han fick läsa solo (okej, de var två, men ändå) en egen vers "När fjärde ljuset brinner...". Han gjorde det förstås jättebra och vi var så stolta vi nere i bänkarna över vår gulliga duktiga kille.

Glad Lucia på er allihop!

/C

Höstlov är kul

Vi har haft höstlov. Det var roligt och skönt.

Hotellfrukosten på Långholmens värdshus var uppskattad av hela familjen.

Julmarknad på Julita. Som ni ser så hade vi väldigt skoj där också.

Precis som storebror

Jag vill också sitta på pottan och rita!!!! Precis som storebror!

Inskolning pågår

En epok är slut. Föräldraledigheten är slut. Lilla a har börjat på dagis. Inskolning pågår. (Så bestämd som Lilla a är av sig så kan man dock undra om det är han eller personalen som kommer att behöva anpassa sig :-)

Nu sitter jag på jobbet igen vilket känns helt okej (väldigt lugnt än så länge). Det var drygt fem månader sedan sist jag var här. Det har varit fantastiskt att vara föräldraledig. Det är en unik möjlighet att få leva ett annat liv, nära sina barn, och verkligen deltaga i deras uppväxt på heltid. Jag är väldigt glad över att jag har varit föräldraledig. Visst har det varit jobbigt emellanåt, det ska jag inte förneka. Men nu när den långa "ledigheten" är slut så saknar jag den, lite grann i alla fall. (Det finns dock fortfarande en hel del föräldradagar att ta ut, så jag kan se fram mot många strödagars f-ledighet de närmaste åren. Yes! :-)

Stora A trivs med att vara tillbaka på dagis. Han är så stor nu (4,5 år) att han verkligen behöver sina kompisar. När han var hemma med bara mamma, pappa och lillebror så kunde han bli ganska "busig", men nu när dagis har börjat igen och han får leka hela dagen med sina jämnåriga, ja då har han blivit en mer harmonisk kille igen. Dagis är bra för barn.

Lilla a trivs också bra på dagis - så länge mamma är i närheten i alla fall. De exakta detaljerna får Största A berätta om för er, för det är hon som skolar in.

Ha det gott

Riddar Rohan och Puttis

Vad säger man? Är det inte helt underbart????

Krabbfiske - så roar man sig på västkusten

Ett av de verkliga nöjena under vår vecka i Bohuslän var att gå ner till viken och fiska krabbor. Det var roligt och spännande. Bara Största A hade fiskat krabbor förut (när hon var liten). Vi övriga tre var fullständiga noviser. Att fiska krabbor visade sig dock vara lätt.

Här ser ni hur glada vi var när vi fiskade krabbor. Ni ser också fiskeredskapet: ett snöre med en klädnypa på. Först plockar man en blåmussla (sådana finns det gott om). Sen knäcker man upp musslan en aning och klämmer fast den i klädnypan. När man firar ner klädnypan och musslan i vattnet så kommer strax en krabba framkrypande och kniper fast i musslan med sina klor. Då drar man upp snöret med klädnypan - och krabban som fortfarande envist håller fast vid musslan. Voila!

Det var spännande med krabbfisket och Stora A hade byggt ett eget krabbfiskespö av en gul pinne (som hörde till ett sådant där ringkastningspel). Men när det väl kom till kritan så var krabborna nog lite läskiga, så krabbfiskaren höll sig helst på lite avstånd. Mamma och pappa fick dra upp ett gäng krabbor istället.

Här ligger tre krabbor i hinken. Som ni ser varierar storleken en hel del. Men alla tre var ganska små jämfört med vad man kan se i skaldjursdisken. Hur som helst, vi skulle inte äta krabborna. Vi skulle ha dem till krabb-race! Så när vi fångat tillräckligt många välte vi hinken upp och ner på stranden en bit från vattnet. Vi slog vad om vilken krabba som skulle hinna först ner i vattnet. Det var roligt varenda gång. Ja, så roar man sig gott på västkusten!