Lunchlugnet

Lilla a ligger i sulkyn ute och sover sin mitt-på-dagen-sömn (som han har vissa dagar, det är lite olika hur han brukar välja att lägga upp sin sömncykel). Jag sitter vid datorn och uppdaterar (äntligen) bloggen igen. (Jag vill uppdatera oftare, men jag har inte riktigt fått till rutinerna ännu.)

Dagarna går väldigt fort. Det känns som att det bara är kanske högst sex timmar på ett dygn. Och det känns som att jag har varit föräldraledig väldigt länge. Visserligen är jag fortfarande ringrostig från förra gången jag var f-ledig, men det känns som att jag har varit hemma väldigt länge i den meningen att det var väldigt länge sedan jag var på jobbet.

När jag tittar i kalendern inser jag dock att för en vecka sedan så jobbade jag faktiskt. Det har bara gått en vecka. Det här är min första vecka som f-ledig (på heltid). Märkligt vad tidsuppfattningen kan bli konstig när man hamnar i en ny situation. Bortsett från att dagarna går så fort så är min f-ledighet skön, rolig, trevlig, spännande, givande, stimulerande - och viktig för hela familjen.

Med förhoppning om att jag snart bloggar igen!
/Calle